Det är nästan lika fashinerande att följa valparnas utveckling inuti livmodern som utanför...Eftersom vi varken har tillgång till (och helst väljer att slippa använda i onödan) ultraljud eller röntgen, innebär det för vår del nogsamma noteringar av varje förändring vad gäller storlek och form på valpmammornas magar. De första tre veckorna efter parningen är man nöjd och belåten över att allt har gått bra så här långt och man har inget egentligt behov av att spekulera över tikens eventuella 'tillstånd'. Efter fyra veckor har man full koll på sin tik under samtliga promenader - man vill ju inte missa det berömda slemproppslemmet som enligt uppfödarhandböckerna lär vara ett säkert tecken på att tiken är dräktig. För er som inte har hört talas om slemproppen förr kan jag förtälja att det i samband med tikens dräktighet bildas en slempropp för att förhindra bakterier och annat otyg att invadera livmodern. Delar av denna propp följer ibland med ut när tiken kissar och det är alltså på det viset man upptäcker slemmet. Varje gång tiken har kissat så kontrollerar man hennes bakre regioner och förr eller senare brukar det ge utdelning. Om tiken är dräktig d.v.s. Är hon inte dräktig så brukar man fortsätta sina kontroller ändå. Helt säker jan man ju inte vara förrän dag 65...Våra tålmodiga grannar (som tur är så är de inte så många) har fått utstå en och annan obegriplig scen under åren som gått. Slemkontrollerna är bara en i en hel rad ;-)
Under femte veckan har man förhoppningsvis konstaterat att tiken är dräktig och vid ungefär sjätte veckan brukar man tycka att tiken är jättetjock. Det är då man fingranskar kalendern, övertygad om att man har räknat helt fel och att tiken i själva verket måste börja tempas...Under sjunde och åttonde veckan kan man nästan se hur tikarnas magar växer och växer och växer och plötsligt en dag kan man känna ett litet valphuvud eller en tass som stångar mot magen ;-) Det är häftigt!!
Meg och Foxy har precis gått in i sina åttonde dräktighetsveckor och valparna är ca 12 cm långa. Inte så konstigt att tikmagarna ser ut som spända trumskinn! Det är nu man repeterar väl valda delar av hunduppfödarlitteraturen och det slår aldrig fel - varje gång 'fastnar' man i kapitlet som behandlar allt som kan gå fel i samband med valpningen...Givetvis ska man vara medveten om vad som kan hända, men istället för att gräva ner sig i just dessa sidor kan jag rekommendera den sidan som visar en nöjd, nyvalpad tik som dias av sina lika nöjda, små välskapta valpar. För det är ju så det oftast går!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Låter som att allt är i sin ordning. Jag kan riktigt se dina grannar kika bakom gardinen när du står med näsan i baken på dina tikar :) Vad beträffar slempropp så har även vi kvinnor det vid graviditet, den fyller ju en viktig funktion vid förlossningen, att göra det halt och glatt så att det inte ska vara alltför mycket motstånd när eventuella småparvlar ska ut.
Vi följer med stor spänning utvecklingen, och önskar er väldigt mycket LYCKA TILL, och ser fram emot fortsatta rapporter. Kram från tillg. vännerna Bengt med BARON och FALSTAFF
Skicka en kommentar